Skiftningar från rödaste rött till gyllene gult.. Det är horisonten jag ser nu när jag rullar ut från Stockholm på snabbtåget mot Göteborg. Nu helt plöttsligt är den här, dagen jag väntat på och förberett mig för.. och fruktat lite
Skiftningar från rödaste rött till gyllene gult.. Det är horisonten jag ser nu när jag rullar ut från Stockholm på snabbtåget mot Göteborg. Nu helt plöttsligt är den här, dagen jag väntat på och förberett mig för.. och fruktat lite
Jag måste börja med att be om ursäkt för den katastrofalt dåliga uppdateringen. Anledningen är att jag ligger i hårdträning inför SM Unga Bagare. Jag kom just hem från jobbet där jag då varit hela kvällen, natten och morgonen. Var på plats 18:00 igår kväll och tidstränade. Vid midnatt hade jag tränat klart, röjt ihop och ätit en liten yoghurt. Då var det bara att börja jobba. Allt för att Östermalmsborna vid 07 ska kunna avnjuta pinfärskt surdegsbröd och bullar ”knäckiga å fiina”. Att jobba natt till fredag är alltid en utmaning. Frallor och bullar överallt, färdigjäst här, avbakt där. Degar, vagnar och mjöldamm. Vanligtvis är det en rolig utmaning, eller ja.. det var det idag med. Men min träningshysteri börjar visst ta ut sin rätt. Det blir tufft att hålla koll på allt. Jag är inte lika snabb i tanken och hade det inte varit fredag och massor av jobb hade jag somnat stående. Förmodligen landat mjukt i nån trevlig surdeg.
Strax efter att butiksdörren slogs upp och de första kunderna fått sina påsar fyllda tog jag mitt pick och pack. Packade ihop en stor påse med bröd och bullar och gick mot tunnelbanan. När jag väl satt mig somnade jag på två röda! (Det är ett under att jag än så länge bara sovit förbi min station en enda gång.. )Jag vaknade till så pass att jag tog mig av. Sen gick jag direkt till vårdcentralen. (det har ni kanske missat ja..) Det var nionde gången på 3 veckor jag var dit. Jag ”klumpedunsan Danielsson” lyckades hälla armvecket fullt med 250 gradigt smör måndagen för 3 veckor sen. Det var inte det mysigaste jag gjort.. Armen blev ganska arg på mig och min kloka lillasyster övertalade mig att söka hjälp direkt.. Det tackar jag för såhär i efterhand. Det som första veckan var ett öppet sår stort som min handflata har nu efter Syster Evas omsorg krympt. Nu är det öppet bara stort som min tumme. Det är den fläck där det tog som djupast.
När det gäller SM-träningen så flyter det på riktigt bra. Tur är väl det eftersom dagen-D närmar sig med stormsteg… Jag börjar bli riktigt nöjd med mitt sortiment och så fort tävlingen är över kommer det komma massor med bilder på hur jag utvecklat det under arbetets gång. Jag har nämligen försökt dokumentera i stort sett varje träningstillfälle
Jag har dessutom skrivit upp all tid jag lagt ner på bakningen… måånga timmar blir det.
Det är jätteroligt att träna och stå i men det börjar bli lite väl mycket nu. Jag längtar lite till det hela är över och jag kan slappna av. Tänk att en ledig helg få mysa kvar i sängen hela dagen, sträckläsa en tjock bok och bara vara. Eller ha ork nog att experimentera hemma i köket. *Lugn bara lugn… det är inte långt kvar och tänker du efter är det allt för kort om tid kvar..*
Den 28 Mars är det iallafall dags för tävling. Tävlingen går av stapeln i Göteborg. Vi är 12 finalister som gör upp om SM-titeln och 4 platser i juniorbagarlandslaget.
Vill du läsa mer om tävlingen och hur det går till? Läs här
Är du nyfiken på hur det går med min träning uppdaterar jag flitigare på min andra blogg.. klicka här!
Nu har ögonlocken blivit sådär vansinnigt tunga igen så jag gör bäst i att krypa ner under täcket några timmar. Men först måste jag peta i mig något att äta.. Å det går inte via datorn (än).
Så ni får ha det fint så länge så hörs vi sen!
♥Dalkullan
Ibland behöver man verkligen några dagar som man tar som de kommer.. De senaste har varit sådana.
Som Gunde sa ”Ingenting är omöjligt!” Det har under det senaste året varit ett ständigt återkommande uttryck för mig och mina klasskompisar i Skåne.
Det hela började i och med att vi skulle göra chokladskulpturer till en tävling under Chokladfestivalen i Stockholm. Klassen delades in i 3 grupper och skulle bygga 3 tävlingsbidrag. I min grupp ingick (min ständige vapendragare) Therese, Anna-Kitty, Alicia och enda killen i klassen Kim. Det enda vi hade att utgå ifrån var ett 32 cm högt ägg. Allt skulle vara ätbart och minst 80 % fick lov att vara choklad. Vi spånade en stund och kom på att vi gör en drake som vaktar på sitt ägg. Vi tänkte i det läget inte på storleken på ägget och hur stor draken därför rimligen skulle bli! Men det var bestämt och vi var fast beslutna att klara det. Vi började med att gjuta en bottenplatta (60 cm Ø) och massor med ägg som skulle bli kropp och huvud till drakmamman. Hela bygget tog fart. Jag pysslade 3 hela dagar med huvudet och medan jag satt och pillade in tänder i käften på det kom jag fram till att jag aldrig någonsinn ska bli tandläkare. Att draken skulle ha vingar var aldrig ett frågetecken. Givetvis skulle den det. Frågan var storleken.. Vi gjorde ett par som vi var ssupernöjda med. Men. Ja problemet var att de blev för tunga. Vi provade gång på gång sätta fast dem men de sjönk sakta neråt och hade aldrig klarat alla påfrestningar. Till sist fick vi inse att vi fick lov att göra mindre. De blev lika fina de men vi gick hela tiden runt med en annan bild i bakhuvudet. Ägget som draken vaktade på var vi helt överens om att det skulle vara vitt och sprayat. Men hur skulle vi kunna bygga draken runt och hålla det vitt? Lätt! Vi bygger runt ett provisoriskt som vi försiktigt flyttar när vi är klara. Det mest tidsödande med hela draken var att sätta fast fjällen. Vi stack ut små runda pluppar av modelleringschokladen och tryckte fast dem en och en. Hela draken täcktes. Givetvis i olika storlek beroende på vart de satt. Avslutningsvis airbruschade vi med grön glitterfärg längs ryggen och på vissa andra effektfulla ställen, varpå vi med pensel lackade alltihop i en ätbar lack. Draken skimrade!
Det tog sin lilla tid men till slut var vi klara och vi byggde i ordning en låda i vilken den skulle transporteras till Stockholm. 8-9 timmar i bagageutrymmet i en buss. Snacka om att vi var ett nervööst gäng konditorer som åkte i den bussen. Men den klarade sig hela vägen. Jag och Kim bar försiktigt in den i Nordiska museet, genom korridorer, uppför trapporna och ner i biblioteket. Choklad är tuungt! Väl på plats fick den sedan stå för omröstningen som allmänheten fick delta i.
Efter 3 dagars chokladmässa/festival var det dags för resultatet. Rösterna var papperslappar man fick lägga i en låda framför det bidrag man gillade. Rösterna vägdes sedan på scenen. Vår drakes röster vägdes sist och vi som stod på Scenen såg aldrig. men vi hörde suset som gick genom publiken när de såg hur många lappar som föll ur vår låda. Vi vann och tog därmed hem vandringspokalen till skolan igen
Draken blev vårat bevis på att inget är omöjligt! Den bestod av choklad, choklad och choklad. Tungan, ögonen och klorna var av karamell. i övrigt var det choklad!
♥Dalkullan
Nu är jag tillbaka här med ett snabbt inlägg. Jag går nu runt och väntar spännt på besked från SBK (Sveriges bagare och konditorer) angående SM. Vilken dag som helst kommer förhoppningsvis besked.
På jobbet håller vi som bäst på och renoverar och nu i dagarna har de börjat kakla väggarna inne i bageriet. Själva står vi i det som varit kallskänken och det är trångt.. man vet inte från dag till dag hur det ser ut. Man flyttar grejer hela tiden. Vi har ett litet bakbord. där ska vi handkavla vetedegar, kubba upp Levain och andra degar. Idag hade vi äggamackelunch. Vi dukade fram en mindre vacker levain, kokta ägg, kaviar, leverpastej, ost, skinka philadelphia och smör. 4 hungriga bagare slukade snabbt halva levainen och en massa ägg.
Jag arbetar på Valhallabageriet, Östermalm. Jag är surdegsbagare och arbetar alla olika skift. för det mesta 3 veckor åt gången på varje pass. Det tidigaste är när man arbetar första nattpasset och går in 00 eller 01. Då ser man till att köra de första degarna, baka frallor och liknande så allt finns till öppning. när man jobbar de övriga passen är det mycket förberedelser inför nästa dag och en del småsaker. Nu under renoveringen är det massor med flytta runt och det är som en enda stor hinderbana. Folk och grejer överallt. Varje dag är en ny utmaning och med ett bra lag klarar vi de flesta problem som dyker upp.
Nu börjar det bli dags att avrunda denna dag för denna veckan börjar jag 06. då går jag upp 04.
Ni som läsare får mer än gärna komma med önskemål på vad ni vill läsa om i bloggen och känner ni för mer läsning finns min andra blogg. http://dalkullansbaktankar.blogg.se/?tmp=24200728 Där hittar du en hel del trevliga recept som passar fint i alla lägen. Vardag som fest!
Här följer ett läckert recept på blåbärspaj!
Detta receptet är oslagbart! Enkelt och gudomligt gott och blåbären går att byta ut mot vad du vill för sorts frukt och bär..
150 g smör
2 1/4 dl havregryn
2 1/4 dl socker
2 1/4 dl vetemjöl
½ dl grädde
½ dl sirap
½ tsk bakpulver
Smält smöret, blanda i övriga ingredienser.
Bred ut i en pajform med botten täckt av blåbär (pudra ev lite potatismjöl)
Baka av i 175 grader i 20 min
Vill man lyxa till det lite brukar jag ha i en näve hackade valnötter, lite kokos & vaniljsocker.. Smaskens!
Några ytterligare smak förslag:
Skogsbär (Hallon, blåbär, björnbär i lika delar)
Äpple och kanel
Rabarber och kardemumma
Banan
Jag glömde nästan det viktigaste av allt!! SMAKA PÅ SMETEN!! Mums
Att servera denna paj med hemgjord vaniljsås eller glass är det optimala!
♥Dalkullan
Hej! Nu undrar kanske ni vad det är för någon som bloggar här. Därför tänker jag berätta lite om vem jag är och vad jag ägnar mig åt.
Jag heter Linn och är 19 år. Jag kommer från Dala-Järna men bor nu i den kungliga hufvudstaden Stockholm. Jag gick grundskolan hemma i Järna & Vansbro innan det blev dags för gymnasiet. Eftersom jag ända sen jag var riktigt liten älskat att baka visste jag med säkerhet vad mitt framtida yrke var. Jag valde Livsmedelsprogrammet i Borlänge, kom in och gick där i 3 år. Under de 3 åren hann jag med många bra och mindre bra praktikplatser. Mitt intresse för bakning växte starkare och starkare allt eftersom jag lärde mig nya saker.
På fritiden experimenterade jag gärna hemma i köket. Med blandade resultat.
Som 5-6 åring lärde jag in mitt paradnummer ”Sockerkaka” det var många gånger mamma & pappa kom hem och hittade ett kladdigt men väldoftande kök. Jag har med åren insett att man måste plocka undan efter sig oxå.
Receptet som jag då lärt in utantill sitter där än! En klassiker.
Åter till Gymnasiet. Sista året i Borlänge hade jag totalt 12 veckor praktik. först 6 veckor på Gunnarsonsspecialkonditori på hösten. Sen 6 veckor på RC-Chocolat i Sigtuna på Våren. Gunnarsons innebar ett stort steg. Jag kom ner till Stockholm och fick jobba på ett av sveriges anrikaste konditorier. De var fantastiska och dit går jag ofta och hälsar på.
Sista terminen blev det dags för tävling. Skol SM i bageri. Patrik vår lärare frågade en dag om det fanns några som var intresserade av att tävla i SM. Vi var några som anmälde oss och Jag och Therese blev de lyckliga tu som med hårt slit fick representera skolan i Göteborg. Det blev många långa dagar i bageriet där vi finputsade detaljer och tränade mot klockan. Matbröd, Franskbröd, Vetebröd, Wienerbröd, Tårtor och marsipanfigurer. 4 ½ timme- 2 pers/lag. Toknervösa tog vi oss ner till Göteborg och hade inte den blekaste hur vi låg till gentemot övriga 15 lag! Men på något märkligt sätt lyckades vi hålla ihop våra nerver och hann med marginal klart med vårt sortiment. Vi hade flera saker vi gick och grämde oss över för att vi inte var 100% nöjda men gjort var gjort och vi väntade på bedömning och prisutdelning. Hjälp vad nervösa vi var. När 3:e priset ropades ut och det inte var vi kände vi nån sorts lättnad. ”Åh! än har vi chansen” När de ropade ut 2:a priset och det inte var vi flög tankarna in i skallen ”Ok. det var ju roligt. Men inte en chans att vi vinner”. Och så ropar de upp motiveringen till vinnarna. Jag tänker att det stämmer ganska bra in på oss. Sekunden senare! Hushagsgymnasiet, Linn & Therese! WOW! Vilken känsla! Gåshud utmed hela ryggraden. När alla fotografer fått sina bilder. vi tackat alla och fick första chansen ringde jag mamma och berättade. Då. kom tårarna.
I och med SM-Guldet vann vi en kurs för hela klassen. En valfri kurs. Vi valde Chokladmodellering och det var fantastiskt roligt. Även om inte hela klassen uppskattade det utan förstörde med negativa åsikter och hälften stack vid Lunch så hade vi andra en givande dag med Tony Olsson.
Vi hade ett slutprov i Maj och det var även det nervöst. Särskilt som jag halkade sista dagen och lyckades bryta en bit av armbågen mot golvet. Högerhänta jag kunde inte använda högerarmen på grund av smärtan. Den natten trodde jag hela min karriär var över. Men tack vare att alla hjälpte mig med tunga lyft och jag jobbade med vänster så mycket som möjligt klarade jag det. Jag klarade det och jag gjorde det med besked. full pott! Första eleven som fått det. Stolt
Efter studenten gjorde jag en sommar längst ute i Stockholms skärgård. Sandhamnsbageriet var mitt hem och min arbetsplats. Hårt arbete men roligt som bara den!
I Augusti flyttade jag till skåne och påbörjade Yrkeshögskolan för Bagare & Konditorer. Klassen 15 tjejer och 1 kille blev min familj under detta år. Vi gjorde allt tillsammans och jag har aldrig mått så bra som när vi hittade på diverse aktiviteter både i skolan och på fritiden. Jag hann med två nya fantastiska praktikplatser. Många föreläsare. Vårterminen (framförallt) var vi i skolan 7 dagar i veckan och tränade. Vår fantastiske lärare lyckades se till att vi fick träna 24*7 . Det gjorde vi.
Jag tävlade i SM igen. Denna gången i SM Unga bagare. Enskild tävling, i princip samma moment men på 5 timmar. Jag blev oerhört missnöjd med min insats men jag hade för många bollar i luften. Tog körkortet veckan innan
Vid påsk blev hela klassen bjudna på en resa till Schweiz. Richemondskolan utanför Luzern var målet och Delicato var sponsorer. Vi fick 2 dagars kurs på En av Världens bästa bageri och konditoriskolor. Vi var upp i Alperna och vi fick en guidad tur i Luzern. En fin resa.
Efter resan hade vi full fokus på Gesällbrev. Vi tränade och tränade. I maj hade vi uppdukning och vi klarade det alla 16!
När mitt YH år var till ända hade jag redan fått jobb här i Stockholm. På mitt drömjobb. Dessert & Choklad Stockholm. Jag och en klasskompis Kim fick båda jobb där och skulle börja direkt. Vi flyttade upp och in i en stuga i Tyresö där vi sedan tillbringade sommarmånaderna. Jag personligen med ångest. Vi jobbade och sov. Åt inget och orkade knappt vara sociala. Kim hade det värst som jobbade konstant i 3 veckor 13-14 timmar om dan. Jag var en månad ute på Sandhamn, något som var bestämt sen tidigare. När jag var där ute såg Anders min Sandhamnschef hur dåligt jag mådde och erbjöd sig att göra precis vad som helst men jag fick inte jobba kvar på D&CS. Han hittade mig ett nytt jobb och jag sade upp mig. Fick jobba augusti ut men sen var jag fri!
Det jobb Anders snokade fram åt mig är det jobb jag med glädje går till än idag. 4 månader senare
Jag jobbade nattskiftet i natt och kom hem tjugo i tio i morse. Nattens arbete gick otroligt smidigt och jag trivs som fisken i vattnet vid stenugnarna. De håller en temp på 300 grader och jag som är en riktig fryslort. Ja jag trivs
Nu ska jag avsluta detta för idag för om några timmar ska jag iväg på Kryssning med jobbet. Whiskeyprovning och 3-rätters står på agendan samt party all night long! Får se hur länge jag kan hålla mig vaken. Kanske däckar i nåt hörn. Då är det inte för att jag är berusad utan för att jag jobbat natt
<3 Dalkullan
Välkommen till Dalarnas Tidningar. Detta är ditt första inlägg. Editera eller radera, börja blogga!