Ett knippe nyplockad libbsticka som växer precis utanför min port. På våren i soligt läge är den en av de första som sticker upp. Den doftar som en hel buljong och är fin att ha i en vegetarisk gryta. Jag brukar ta ganska mycket, ett par nävar eller så och klippa ner fint i grytan. Gott med röda linser, morot, lök, potatis, krossade tomater och en skvätt grädde på slutet.
Plötsligt tornar en märklig syn upp sej mitt i Sörmlandskogen där jag bor. Massor av växter som ser helt tropiska ut eller kötätande, jag har sökt efter ett namn men jag hittar inte rätt. Kanske en slags kalla? Kanske någon annan som vet?
Nu börjar det bli så rå rörigt i mitt pluggbrätte att jag bara vattnar lite och sen låssas som om det regnar. Egentligen står plantorna där och trängs och svettas och skulle helst få nya krukor på direkten. Det är nästan en hel månad tills jag kommer till sommarhuset och kan plantera dem i riktig jord, så igen har jag gjort misstaget att planatera för tidigt. Nåväl, nu finns de och måste tas om hand. Väldoftande citronmeliss och apelsintimjan, basilika, stäppsalvia, persilja, solrosor och tagetes.
Här kan man ana några fänkålsplantor som verkar ha tagit sej fint, det är första gången jag sår fänkål och jag trodde nog inte att det skulle lyckas så bra. På något sätt verkar de svåra men hittills mår de bra!
Basilika har jag sått flera frön i samma plugg, då blir det som en liten buske.
Citronmeliss, hjärtans fröjd är det bästa jag vet! Doften och smaken är såå god!
En bit från där jag bor ligger den här fina parken precis vid vattnet som är Östersjön. Där går jag omkring för mej själv en tidig vårkväll i dofterna och fågelsången och tittar.
Det är så stilla och rofyllt, för många år sen jobbade jag här en säsong, jag minns alla rabatter och träd. Här klippte jag rosor till axlarna värkte, här låg vi i rödbetsraderna och rensade regntunga dagar. Nu går jag och söker efter ett äppelträdet Oranie som var mitt bästa den hösten för länge sen.
Nu ser fruktträden nästan spöklika ut med sina urgröpta innandömmen, men mer ompysslade träd får man nog leta efter. Varje sommar blir de beundrade och putsade och får klöverkransar vid fötterna.
Här växer sagolika magnolier på rad med ett hav av scilla emellan sej.
Nere vid vattnet ligger reningsdammarna som renar allt avloppsvatten från området. Vattnet går genom vattentrappor och dammar och släpps slutligen ut i havet alldeleles rent.
Där ligger också ett utkikshus där man kan sitta och se över vattnet.
Taket över en eldstad, som ett spindelnät av grenar och trästammar.
Allt finns till beskådan året om utanför Järna, Södertälje. Väl värt ett besök för den som vill njuta en vacker trädgårdspark!
Utanför min port i ett väldigt fint hörn med söderläge blommar just nu magnolian för fullt. Ganska hårt tilltufsad blir den varje vinter av snöskottning och barn, likaväl är den full av knopp när våren kommer. Här kan man läsa om att magnolian förutom sina vackra blommor har flera hälsosamma egenskaper.
På Fläckemyran bor mina vänner Fia och Peter. De har byggt upp sin trädgård under tio års tid. I de här odlingsbäddarna kommer grödor till både dem själva och till försäljning att växa. Det tunna gröna stråna man kan ana är vitlök, planterad i höstas och som snart kan skördas och ätas, en delikatess!
Brunnen hästgödsel fördelas ut på bäddarna och krattas ner i jorden.
Inne i det stora växthuset finns ett litet växthus där småplantorna växer till sej så här års. Här kommer paprika, chili, tomater, rotselleri, timjan och massa andra godingar.
Snart kan man skörda de första bladen av plocksallad som växer i långa rader i växthuset, det kommer fler blad efterhand och man skördar i omgångar.
Vintergrönan blommar i sin kruka och gräslöken är färdig att klippas.
Här står två damer och beundrar växtligheten i växthuset.
Jag missade trädgårdsmässan i år, så jag har tyvärr ingen rapport att delge därifrån, men det var så fint väder vid mitt hus i Dalaskogen att jag inte villa åka nånstans. Istället fick jag njuta av en tuva kärleksört som tittar upp vid husknuten, en av de första perenner som kommer på våren med sina köttiga, generösa bladknoppar och viskar om sommaren som kommer snart. Man kan äta både blad och blommor om man vill, och lätt är det att få rötter om man vill göra fler plantor, bara sätt en blomma i vatten så växer rötterna ut.
Den här lilla kycklingen kläcktes för två dagar sen hemma i min kompis äggkläckningsmaskin. Det är en vaktelkyckling, den är verkligen miniatyr! Vaktelägg ser ut som godisägg och de smakar utsökt! Det är bara att hoppas att denna lilla kyckling blir en höna (inte en tupp) som kan lägga såna små delikatessägg.
Jag vill ha några hönor i trädgården i sommar, min son fick en i födelsedagspresent som är den första självklara i sommargruppen. Hon är så söt, en blandning av två hönsorter som heter Araucana och Plymouth Rock. Just nu bor hon med sina syskon och massa andra höns på en gård utanför Järna, men när det blir sommarlov får hon flytta med oss till Dalarna.
Glad påsk till alla!
Nu får de första sådderna flytta från såjord till plantjord i pluggbrätten, sen hamnar de i fönstret under min lysrörslampa som jag fick tag på förra odlingssäsongen. Det är stor skillnad att ha plantorna under lysrör, de blir mycket stabilare och inte lika långa och rangliga, men visst går det utan också.
Med hjälpa av en bläckpenna är det lätt att få ner de fina rötterna i jorden när man skolar om, gör först ett hål med pennan och för sedan ner rötterna i hålet med pennan. Här har jag satt bladpersilja ( det är ganska sent, men jag är sen helt och hållet i år!), blomman för dagen, vinruta (från frö som är 10 år gammalt!) och stäppsalvia. Den blev ranglig och konstig förra året, få se hur det går nu.
Inget endaste litet luktärtsskott har kommit upp, fast jag satte så många! Måste man verkligen sandpappra på alla för att grodden ska orka igenom det tjocka skalet? Det kan ju inte vara sant, jag ska köpa nya frön på trädgrådsmässan, några riktigt fina sorter. Nu väntar jag på att massor av timjan och fänkål, citronmeliss och basilika ska komma upp med små böjda nackar och visa sina första hjärtblad. I år har jag inte brått, det får bli vad det blir.
Plötsligt är marken översnöat igen när jag vaknar en morgon. Suck och stön, nu orkar man ju inte mer slask och snoväder!
Men nog är det ganska vackert ändå, med färgerna som sticker upp genom det vita, och snart förvinner det ju så klart!
